Livet går som en dans

 

 

Att vara tonårsförälder är en skör balansgång…

Att lyssna och försöka förstå.

Att sätta gränser och låta gå.

Att släppa fri.

Att ibland ge råd och i andra fall låta bli.

Att hålla kvar en grundrelation

och samtidigt bygga på en ny version.

Att koppla bort mina egna känslor och tankar

och vägleda via själ och hjärta

…finns ens logiken kvar?

Alltid till bredden fylld av kärlek

trots alla känslor på en och samma gång.

Jobbig medvetenhet!

Med målet fast inställt på en vuxen självständig kvinna

snirklar vi oss vidare på tonårsstigen i hopp om att vinna

förtrolighet, tillit och ”ett huvud på skaft”,

övertygelse, styrka och vikingakraft.

 ♥

”Livet går som en dans”

Ibland två steg fram och ett tillbaka.

Ibland som i trans

och varje gång vill jag ge oss en chans

att komma i takt och på relationssegerns sötma få smaka.

Många stunder slås jag av förundran

hur min lilla uppfinningsrika, visa Virvelvind släpper min hand

och ändå ständigt rör sig i riktning

mot en livsdröm enligt övertygelsen sin.

Ibland får jag vara med.

Andra gånger enbart stå och se.

Men jag lovar evig närhet.

Oavsett avstånd och omständighet.

 ♥

Jag älskar dig min unge!

“Tack”

“Jag vet”

…och mamman känner oändlig tacksamhet!

Att vara tonårsförälder är en skör balansgång…
 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *